VÄLKOMMEN

INTERVJU:

PRESENTATION:

Real Meetings Summit

- så funkar det

I samarbete med samhällsfastighetssektorns ledande aktörer bjuder Fråga Lou in till en branschgemensam mötesplats där sektorns olika intressenter, såväl från offentligt som privat håll, möts för en förutsättningslös dialog kring de möjligheter och utmaningar vi tillsammans står inför. I en kreativ och avslappnad miljö varvas fördjupande föreläsningar med samtal i mindre grupp samt nätverksaktiviteter. Dagen avslutas med mingel i härlig miljö.

rundabordssamtal

Det förutsättningslösa och konstruktiva samtalet i mindre grupp är grundfundamentet i Real Meetings-konceptet. Du kommer i förväg få anmäla intresse till de rundabordssamtals-ämnen du vill delta i och under dagen erbjuds du möjlighet att delta i fler olika samtal.

ordet är fritt

Öppna diskussionsforum i ett lite större format där alla får, och ska, komma till tals är ett utmärkt komplement till rundabordssamtal för att diskutera stora, samhällsviktiga frågor.

relationsbyggande

Genom att förstärka gamla relationer eller bygga nya skapar vi grund för tillit och bra affärer som leder till utveckling av branschen. Därför erbjuder våra mötesplatser gott om möjligheter att förutsättningslöst mötas i inspirerande och trevliga format.

1. Vem är lämplig ägare av samhällsfastigheter?

Ända sedan samhällsfastigheter utvecklades till ett eget segment på den svenska fastighetsmarknaden för cirka 15 år sedan har frågan om privat eller offentligt ägande av dessa fastigheter debatterats flitigt. Till absurdum tycker säkert många men likförbannat dyker frågan med jämna mellanrum upp och nu när marknaden befunnit sig i en nedåtgående trend accentueras debatten ytterligare. Nu pratar man inte enbart om privat eller offentligt, med de sedvanliga argumenten för och emot, utan även vilka typer av privata aktörer som är lämpliga ägare och förvaltare av fastigheter som brukas för offentliga ändamål. Är alla aktörer lämpliga ägare av alla typer av samhällsfastigheter? Vilken roll spelar parametrar som transparens, övergripande ägarbild, riskbenägenhet och finansiering? Vilka krav kan det offentliga egentligen ställa och hur kan fastighetsbranschen anpassa sig till en mer stringent kravbild?

Samtalsledare: Cecilia Vestin, vd, Kåpan fastigheter

2. Hur gör vi försörjningen av samhällsfastigheter konjunkturoberoende?

När konjunkturen viker, eller för all del visar några som helst svaghetstecken, blir försörjningen av samhällsfastigheter snabbt ett bekymmer. Onödigt tycker säkert någon men givet den moderna marknadens förutsättningar och resonemang ter det sig också ganska rimligt; det kan helt sonika vara svårt att motivera en investering även i samhällets mest grundläggande verksamheter när kalkylen inte går ihop. På ett övergripande plan är det emellertid av största vikt att hitta en lösning på hur vi som samhälle kan skapa en miljö där försörjningen av samhällsfastigheter inte påverkas av de yttre ekonomiska villkoren. Frågan är bara hur vi gör?

Samtalsledare: Anders Elvinsson, Head of Valuation & Strategic Advisory, Cushman & Wakefield

3. Vad utmärker framtidens hållbara samhällsfastighet?

Den mest miljövänliga fastigheten är den som aldrig behöver byggas heter det och visst är det så varje nybyggd fastighet tarvar en del uppoffring från miljön. Samtidigt som vi säkerligen kan nyttja, och rusta upp, det befintliga fastighetsbeståndet betydligt bättre än idag så kräver emellertid samhällets utveckling alltjämt att vi bygger nya fastigheter men då bör striktaste miljöhänsyn självfallet tas. En annan avvägning som, tyvärr, behöver göras vid varje tillfälle är den ekonomiska och alltför ofta gör man lättvindigt, i brist på bättre ord, avkall på hållbarhetsåtgärder för att få ihop kalkylen. Framgent kommer det att ställas betydligt hårdare hållbarhetskrav från såväl lagstiftare som finansiärer, krav som det kan vara läge att stålsätta sig inför redan nu. Vad innebär det rent praktiskt för fastighetsägare och hyresgäster som dessutom ofta är planmonopolister? Inom vilka områden har vi kommit längst när det gäller fastigheters miljöstandard och var behövs det nya krafttag?

Samtalsledare: Per Ångquist, vd, Archus Arkitektur

4. Samhällsfastigheten som katalysator för folkhälsan

De flesta förknippar samhällsfastigheter med vård och skolor men en viktig, om än ibland förbisedd, del av segmentet är badhus och idrottshallar av olika slag. Således har samhällsfastigheter en viktig roll att spela i arbetet mot ett av samtidens stora folkhälsoproblem, stillasittandet, och fastighetsaktörer och kommuner tillsammans har en gedigen uppgift. Det gäller inte att enkom lösa försörjningen av hus för olika idrottsändamål utan även göra dem tillgängliga för alla, såväl unga som äldre. I vilken utsträckning kan, och vill, Sveriges kommuner ta hjälp av landets samhällsfastighetsägare och hur kan man tillsammans kroka arm med föreningslivet för att skapa en folkrörelse för främjandet av folkhälsan?

Samtalsledare: Anna Marand, projektutvecklingschef, Hemsö

5. Vilka krav ställer framtiden på myndigheternas kontor?

Välkommen till ett djupdykande rundabordssamtal om framtidens myndighetskontor. De senaste årens utveckling har ställt många vedertagna sanningar på ända och ännu vet vi inte så mycket om hur vi kommer att nyttja kontoret i framtiden. Frågeställningen är mångfacetterad och framförallt är det kanske hyresgästens generella funktion som styr deras lokalbehov. En konsultfirma har helt andra behov än till exempel en myndighet som kan ha stora krav på säkerhet, sekretess och integritetsskydd. Detta leder i sin tur till frågan om hur framtidens myndighetskontor ska utformas, vilka lokalbehov kommer våra myndigheter ha såväl i form som yta? Hur påverkar distansarbete utformningen av myndigheternas lokaler och vilka möjligheter till samnyttjande finns mellan myndigheter? Hur ser deras lokalförsörjningsstrategier ut och på vilket sätt kan fastighetsägare vara ett stöd i att genomföra dessa? Behöver vi bygga nya kontor för myndigheterna eller kan den befintliga stocken nyttjas bättre? Frågorna är många och de tål att stötas och blötas.

Samtalsledare: Åsa Råman, fastighetutvecklare, Stenvalvet

6. Är samhällsfastigheter den självklara bron mellan generationer?

Allteftersom samhället moderniseras skapar vi klyftor mellan generationerna. De äldre bor för all del längre hemma men barns aktiviteter och föräldrarnas stressiga vardagar gör att vi mer sällan umgås över generationerna, sådan samvaro förpassas till storhelger och längre ledighetsperioder. Bilden må vara stereotypisk och generaliserande men stämmer tyvärr överens med alltför mångas verklighet. Har välfärdssamhället ersatt de äldres roll i familjens vardag? Hur kan vi i så fall vända trenden utan att kompromissa välfärden? Hur kan vi med hjälp av exempelvis kombinationsprojekt skapa broar mellan generationer?

Samtalsledare: Rolf Dickson Könberg, Senior Partner, WAKIP AB

7. Trygghetsboende – en ödesfråga för kommunerna?

I takt med att våra äldre blir fler och piggare ökar behovet för boendelösningar för dem som vill kunna leva ett piggt och socialt liv utan dock att sitta kvar i villan. En av de boendeformer som efterfrågas i betydligt större skala än tidigare är trygghetsbostäder och det är nog ingen överdrift att säga att behovet för sådana är skriande. Här krävs dock att stat och kommuner går in och med hela handen pekar ut riktningen så att man i samarbete med marknadens kommersiella aktörer kan ta lösa efterfrågan. Hur ska man göra och varför är det viktigt med fler trygghetsboenden? Varför kan inte marknaden lösa det på egen hand och hur stor är besparingspotentialen för kommunerna och varför?

Samtalsledare: Anton Bergkvist, affärsansvarig, Sehlhall

8. Samhällsfastigheter – privat eller offentlig angelägenhet?

Ända sedan kommersiella aktörer fick upp ögonen för samhällsfastigheter som en potentiell marknad har debatten med jämna mellanrum rasat om huruvida det egentligen är en marknad för andra än offentliga aktörer att verka på. När nu tongivande aktörer på marknaden för samhällsfastigheter fått sina fiskar varma har debatten av naturliga skäl fått nytt bränsle och inte enkom utifrån de ”enkla” ideologiska motsättningarna utan även aspekter som säkerhetspolitik och marknadstransparens när utländska finansiärer och ägare tar över fastigheterna. Samtidigt tycks det relativt omöjligt för det offentliga, givet nuvarande läge och förutsättningar, att på egen hand lösa lokalbehovet så frågan kvarstår: är samhällsfastigheter en privat eller en offentlig angelägenhet och hur kommer vi till en långsiktigt hållbar slutsats?

Samtalsledare: Nils Styf, vd, Hemsö

9. Hur krokar vi arm mot ensamhet?

Stickning, matlagning och diverse andra fritidssysselsättningar. Initiativen för att motverka ofrivillig ensamhet är många och intentionerna goda men än så länge ter de sig otillräckliga och det krävs ett större och bredare grepp, ett gemensamt grepp från hela samhället om inte ensamhet ska etablera sig som det samhällsproblem den hotar att bli. Från politikens håll arbetar man nu med att ta fram en nationell strategi mot ensamhet konstaterar även behovet att kroka arm med såväl civilsamhälle som näringsliv. Hur kan vi gemensamt arbeta för att lindra ensamhetsproblemet? Vilka resurser kan näringslivet generellt och samhällsbyggnadssektorn specifikt bidra med och hur viktigt är det gemensamma engagemanget?

Samtalsledare: Christian Altenius, Nätverket Stoppa Ofrivillig Ensamhet (NSOE)

10. Hur höjer vi nivån på Sveriges äldreboenden?

Kravbilden för det moderna äldreboendet har utvecklats enormt de senaste årtiondena, där äldreboendet har gått från att vara dödens kala och opersonliga väntsal till att bli en viktig del i att kunna erbjuda våra äldre en dräglig tillvaro under sina sista år. Samtidigt har vår kunskap om fastigheter liksom miljöpsykologi utvecklats men det finns en stor skuld i beståndet och behovet för upprustning av stocken är stort. För att använda en sliten idrottsklyscha behöver vi öka såväl högsta- som lägstanivån på Sveriges äldreboenden. Utrangerade äldreboenden behöver fasas ut men likaså behöver vi arbeta med att avsevärt höja kvalitén på framtidens äldreboenden. Tiotusenkronorsfrågan är bara hur vi bär oss åt? Hur kan beställarna arbeta för att få branschen generellt att leverera tidsenlig kvalité och hur stora frihetsgrader har utvecklarna inom den befintliga upphandlingen? Slutligen, vem ska stå för notan?

Samtalsledare: Dan Sehlberg, vd, Sehlhall Fastigheter

11. Framtida investeringsbehov i samhällsfastigheter

Samhällsfastigheter, likt andra segment på fastighetsmarknaden, tarvar en ständig och kontinuerlig utveckling. Givetvis finns det i olika kommuner och delar av landet olika behov, bland annat beroende på demografisk utveckling och även om det på vissa håll kanske räcker att bygga en skola eller en vårdfastighet vart 20:e år så finns ett ständigt underhålls- och förädlingsbehov i de befintliga fastigheterna. Allt detta kräver investeringar och det är viktigt att kartlägga kommunernas investeringsbehov i social infrastruktur och att man från kommunhåll har en ärlig och realistisk syn därom. Hur ser kommunernas investeringsbehov ut framgent, hur förändras det och vilka prioriteringar är viktigast att göra? Vilka möjligheter, eller begränsningar, medför konjunkturläget i kombination med olika giv från regeringen i såväl Tidöavtalet som budgeten?

Samtalsledare: Maria Lidström, vd, Stenvalvet

12. Vilka krav ställer framtiden på dagens skolfastigheter?

Att behovet för nya skolfastigheter är stort i Sverige är ingen hemlighet och en ännu mindre hemlighet är att dagens befintliga stock är i stort behov av upprustning för att möta dagens krav. Investeringsbehovet är med andra ord stort men frågan är huruvida det räcker. Vi lever i en snabbt föränderlig tid där den tekniska utvecklingen är snabb och sannolikheten att morgondagens krav på skolan, såväl undervisning som lokaler, är helt andra än dagens dito. Det innebär givetvis inte att vi ska strunta i att rusta upp skolorna idag men å andra sidan kanske vi kan försöka förutse framtidens behov och rätta oss efter dem redan nu. Hur kan vi rusta upp befintliga skolor för att möta dagens behov men även vara.

Samtalsledare: Fredrik Hermansson, Fasatighetschef, NYSTAD

13. Säkerhetsfastigheter

Att vi lever i märkliga tider är en gammal klyscha men likväl stämmer den året 2023 och inte nog med att tiderna är besynnerliga, de är också bistra. Kriget i Ukraina ställer oss inför en helt ny säkerhetspolitisk verklighet och bidrar i kombination med det hänsynslösa gängvåldet, där likgiltigheten för människoliv tycks total, till bilden av en mer råbarkad omvärld som ställer helt andra krav på vårt samhälle som behöver rustas upp. Ett potentiellt Natointräde tarvar stora investeringar i såväl fysisk infrastruktur som nya fastigheter och aviserade politiska avsikter att stärka både polis och kriminalvård kommer rimligtvis att öka behovet för diverse säkerhetsklassade fastigheter. Vilka krav ställer det på lokalförsörjningen på kort och medellång sikt och vad har fastighetsbranschen att vänta sig i form av investeringsbehov? Vad önskar politiken från branschen och hur kan bransch och politik kroka arm för en så smidig process som möjligt?

Samtalsledare: Johannes Nyberg, Skandrenting

14. En seriös fråga - hur kan vi tillsammans skapa en sund byggbransch?

Den svenska modellen bygger i grunden på att alla som bor och verkar i landet har rätt till schyssta villkor, en modell som de absolut flesta ställer upp på. De senaste åren har emellertid en rad internationella aktörer, som är mer eller mindre oseriösa i sin behandling av såväl personal som lagar och regler, etablerat sig på den svenska byggmarknaden. Detta förvränger inte endast konkurrenssituationen för svenska aktörer, i förlängningen underminerar det tryggheten i branschen och förtroendet för den. Hur kan vi tillsammans; beställare, byggare och entreprenörer skapa en sund byggbransch?

Samtalsledare: Lennart Weiss, kommersiell direktör, Veidekke

15. Hur ska samhällsfastigheter värderas och finansieras?

Det heter att man aldrig ska låta en bra kris gå till spillo och även om det kan tyckas cyniskt finns det givetvis en rimlighet i att vi tar ett steg tillbaka och utvärderar saker och ting, i syfte att förbättra eller förädla dem, när det krisar till. Vad beträffar samhällsfastigheter är två av de viktiga frågor vi behöver fundera några varv kring dels hur de ska värderas, dels hur de ska finansieras. Båda är frågor som hamnat högt på agendan och är viktiga för segmentets framtid. Vad är ett långsiktigt hållbart direktavkastningskrav för samhällsfastigheter och kan alla delsegment dras över en yieldkam, med variation för geografier och deras respektive demografier förstås? I förlängningen är det sedan av största relevans att överväga vilka typer av kapital och finansieringsupplägg som är lämpliga med tanke på de specifika operativa risker som ägare av samhällsfastigheter står inför. Är det traditionell bankfinansiering med pant som gäller framöver eller finns det utrymme för mer ”moderna” och opportunistiska upplägg?

Samtalsledare: Birgitta Leijon

Samtalspass 2, kl 12:30-13:30 - Rundabordssamtal

Real Meetings Summit

- möten på riktigt

info@fragalou.se | Postadress: Sjudargårdsvägen 1, 193 31 Sigtuna | Besöksadress: Regeringsgatan 59, plan 8, Stockholm